Lucka 16
Lise bidrar med julminnen i form av en intervju
Min pappa, Jan Abramsson, berättar
lite barndomsminnen kring hur det var att fira jul i Västanbäck.
Pappa är idag 75 år gammal.
Kring jul var det mycket flöj. Det
var en väldigt mysig tid på året som var uppskattad av de flesta. Morsan hade
stått i och gjort en hel massa mat. Det som alltid fanns på julbordet var
aladåb, en massa sylter, sillsallad, rödbetssallad, pären, sill, olika korvar
och skinkan förstås. Den var faktiskt det enda jag brukade äta då jag inte
gillade det andra.
Någon dag innan julafton så brukade
vi alltid klä julgranen. Detta minns jag var väldigt mysigt och det var främst
jag och brorsorna tillsammans med morsan som pyntade granen. På den tiden hade
man riktiga stearinljus i granen, men jag minns aldrig att de tändes. Jag
tror det berodde på rädsla för att det skulle börja brinna. Farsans uppgift var
att se till och ankra granen ordentligt i julgransfoten så att den inte skulle tippa.
Upplägget på julafton var, att på
självaste julafton så åt vi middag hos morbror Gustav och Astrid Ramstedt.
Juldagen gick man vidare till morbror Klas och Ingrid Ramstedt. Annandag jul
åts det mat hos Olga och Alfred Johansson och på trettondagen var det farsan
och morsans tur att stå för kalaset (Kalle och Elvira Abramsson)
Vi var totalt nio barn i denna
gemensamma skara, bland annat Marit och Anders, som var barn till Gustav och
Astrid. Ulrika och Robin som var barn till Ingrid och Klas, Barbro (nuvarande
Eriksson), som var barn till Olga och Alfred och från vårat håll var det jag,
Kent och KG. Längre fram tillkom ju även Bittan, Peder och Betty-Ann.
Inför julmiddagen så klädde man ju
förstås upp sig. Farsan byggde vårat hus som stod klart 1958 och där fanns bad
och dusch i källaren. Innan vi åkte iväg på middag så brukar vi ha
julklappsutdelning. Utifrån vad jag minns var det vi barn som fick klappar och
det var mycket spännande. Minns bland annat en grön stridsvagn som jag fick.
Det fanns otroliga mängder bakverk,
godis och knäck. På den tiden var ju fruarna hemma och la ner mycket möda på
detta.
Vi barn brukade spela räv, Fia med
knuff eller kinaschack. Det hände även att någon av de vuxna var med och
spelade.
Jag och tvillingbrorsan Kent hade
på något märkligt sätt när vi blev lite äldre fått i uppgift att dela ut alla
julklapparna i hela byn. Det här var något som vi tyckte var väldigt roligt. Vi
tog hästen Brunte och kopplade släden och tände facklor och drog iväg. Folk i
byn hade gjort i ordning julklapparna och hett dom i en säck som ställdes i
farstun. Den tog vi sedan och gick in, fullt utklädda som tomtar med mask och
allt, och delade ut julklapparna. Det var väldigt roligt. Som belöning för
insatsen fick vi någon form av knäck eller kola.
Trettondagen när det var våran
familjs tur att bjuda på middag så brukade farsan ta fram stock-välten för att
platta till vägen ner till Storvägen och göra den riktigt fin så att gästerna
skulle kunna gå med lätthet upp till huset. Med hjälp av hästen Brunte så blev
det en fin väg. Övrig tid på året så var det enbart en upptrampad stig från
huset ner till vägen.
När jag var liten fanns det varken
glögg eller julmust. Det som morsan gjorde istället var te-dricka. Det var
otroligt gott och detta gjorde hon endast till högtider. Sommartid minns jag
att man kunde köpa fem liters flaskor med svagdricka, men till jul var det
te-dricka som gällde. Ett väldigt roligt tillfälle som jag minns var när
jäsningen av drickan hade blivit lite för bra. Det hade bildats promille i
drickan vilket vi helt klart kände av. Morsan insåg detta och blev ju förstås
förtvivlad. I och med att det var väldigt religiösa så förekom det ju ingen
sprit. Vi försökte så gott vi kunde att gömma undan i kannor lite här och där.
Men morsan hittade alla och spillde ut dem till våran förtvivlan.
Det var lite utav mina julminnen.
God jul på er alla!
Skrivet av Lise Abramsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar